Fotograf: LivJa jag har lite seperationsångest, har haft det de senaste dagarna, sörjer nåt mysigt. Men var sak tar sin tid och den har fått tagit den tid den har behövt. Jag har har inte ammat sen i måndags, det var liksom dags. Jag orkade inte var en napp var och varje halvtimme om natten, jag behövde sömn och bebis behövde mat, mera mat. Det var precis samma sak med Liv men då var jag martyr och stod ut i 2 månader till, har lärt mig av det. En skillnad denna gång var att bebis kunde hugga mig rejält med en 4 sylvassa tänder, det kommer jag inte att sakna. Bebis har sovit så bra, och vaknat i sin säng dessa tre mornar, har aldrig hänt innan så det känns bra. Men det har varit mysigt det är ju ett otroligt lyckorus att amma, all oxytocin som frigörs och man bli helt lugn. Världens bästa anti-stress grej. I nästan 8 månader varade det
Jag hoppas verkligen inte det var sista gången jag fick amma en sån goding. <3
Ååååååh, vad avundsjuk jag blir...skulle gjort vad som helst för den känslan! Så du kan vara glad för att du fått göra det i åtta månader iaf, vissa får inget. Hoppas det går bra, skönt med lite sömn...det behöver man när man har två godingar att ta hand om :) Kram!
SvaraRaderaJa det går jättebra och jag känner mig ganska utvilad. ja jag är väldigt nöjd med våran amningstid tillsammans, har funkat toppen och har haft mycket mat första halvåret,sen har det blivit naturligt med att börja med fast föda. Hoppas det är bra med er! kramar
SvaraRadera